124. Algot Mattsson: Huset Broström. En dynastis uppgång och fall

Stieg Trenters Sjöjungfrun fick mig, som den trogne läsaren kanske minns, att fundera över vilken inspiration Broströmskoncernen hade fått ge till det fiktiva Snellrederiet, och att beställa fram den här företagshistoriken ur UB:s magasin. (Det finns också en tidigare upplaga, som vad jag förstår i sin helhet ingår i denna.)

Broströms är en skildring av ett företag vars utveckling nästan kusligt exakt följer talesättet "förvärva, ärva, fördärva". Grundaren Axel Broström började i Kristinehamn med ett enda fartyg, flyttade rörelsen till Göteborg och utvidgade den efter hand som han hade råd. Sonen Dan Broström blev kompanjon, tog över, utvidgade, utvidgade vidare och - dog i en bilolycka 55 år gammal. Hans son Dan-Axel var då tio år gammal. Förutom sitt förpliktande dubbelnamn fick han också med sig förväntningar på att kunna leda ett enormt företag med dotterbolag (som mest satt han i 28 styrelser), hålla den stora familjen enad samt att vara en god son till en vad man kan förstå relativt dominerande mor.

Algot Mattson, som har skrivit den här boken, var i drygt 30 år anställd i Broströmskoncernen som pressombudsman, så småningom informationschef och kan alltså berätta inifrån. Han är påtagligt lojal med Dan-Axel Broström, men det skymtar ändå här och var att denne inte riktigt räckte till som företagsledare. Det beskrivs för det mesta som problem med hälsan, men läser man på andra håll är det tydligt att det handlar om alkoholvanor, som under långa perioder gör det omöjligt för honom att sköta arbetet. När ingen annan kan eller vågar fatta beslut blir företaget efter hand akterseglat (förlåt) i konkurrensen. Så småningom får också hans privatliv - en skilsmässa, ett kort äktenskap med en nattklubbsvärdinna (läs nakendansös) och ett nytt äktenskap med en kvinna ur fel kretsar - hans familj att avsätta honom från maktpositioner i koncernen. Det blir dock inte förrän efter att hans formidabla mor Ann-Ida avlidit, natten mot den dag företaget skulle fira sitt hundraårsjubileum.

Det finns som synes gott om inslag som hade försvarat sin plats i vilken såpopera som helst. Intrigerna om vem av familjens damer ("mamma Ann-Ida", någon av Dan-Axels systrar eller o, fasa, hans fru?) som ska få agera gudmor till nya fartyg är bättre än om de hade varit påhittade. För att man ska kunna följa med finns det som tur är ett släktträd med syskon, kusiner, sysslingar och ingifta:




Ett av Broströms stora problem verkar ha varit att man placerade dessa släktingar och ingifta på positioner som krävde en helt annan kompetens och arbetsinsats än de kunde bistå med. Det gäller förstås bara herrarna; damerna Broström ägnade sig åt kläder, luncher, välgörenhet och att påverka sina män och bröder att fatta rätt beslut. Det är också påfallande vilken liten krets man rörde sig i och hur flera i familjen gifte sig med släktingar eller personer ur samma Göteborgssocietet. Det är inte bara talet om "förmyndarregering" under Dan-Axel Broströms uppväxt som får en att tänka på kungliga sammanhang.

Slutet av den här boken, den del som utspelar sig efter att Algot Mattsson lämnar Broströms, när familjen inte längre hade makten i företaget, är tyvärr ett ganska bittert tuggande av siffror ur årsredovisningarna. Han verkar skylla Broströms fall på att utomstående fick något att säga till om. Jag är inte säker på att det är hela sanningen.