Den här nyutkomna boken om sju olika svenska försvinnanden mellan 1948 och 1976 tyckte jag borde ha potential, så jag föreslog stadsbiblioteket att köpa in den. Jag är ändå glad att jag inte köpte den själv, för potentialen infrias inte riktigt, skulle jag vilja uttrycka det som.
Författaren har nog gjort ett hyfsat jobb med research (eller fått hjälp med det, det finns minst ett kapitel som tyder på det), men förlorar sig ofta i att ställa frågor som inte besvaras. Det är ett utmärkt sätt att leda läsarens tankar i spännande riktningar, men också att få läsaren att tänka på att anhöriga kan vara inblandade, eller främmande staters underrättelsetjänst, eller annat som det inte finns något konkret tecken på. Men så länge det inte finns något tecken på motsatsen och frågan ställs, så varför inte? Ja, ni förstår hur det är upplagt.
Dessutom förekommer det rent skönlitterära inslag, där författaren mer öppet ger sin syn på vad som kan ha hänt, men de kunde med fördel ha utgått. Jag gissar att ett förlag hade gjort något åt detta (och ändrat titeln, eftersom månader skrivs med liten bokstav på svenska), men det här är alltså någon form av egenutgivning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar