Den här lilla samlingen noveller eller betraktelser fyller femtio i år (och författaren fyllde 95 i höstas). De är präglade av en lite stillsam humor och kan handla om sådant som till exempel att Skåne inte är platt som en pannkaka utan kanske en "soufflé" eller en ostkaka. Det är för det mesta ganska tidstypiskt, när det gamla lantliga samhället möter det nya och moderna, till exempel i "Den siste möllaren" (som eventuellt redan var död 1966 när han jagades av en veckotidningsjournalist i just den novellen).
Mötet mellan gammalt och nytt finns också i de teckningar av författaren, som jag tycker är det allra bästa:
Det kan också vara lite mer subtilt än de hotande höghusen vid horisonten, när elledningarna snor sig runt möllorna:
Och även när det inte handlar om just det är Arenhill faktiskt en mästare i att med små medel fånga det typiska i det skånska landskapet så att man känner igen sig, utan att för den skull behöva ha varit just där det ser ut precis så här:
Jag kommer nog att ta fram den här boken igen vid tillfälle för att åtminstone titta på bilderna.
Åke Arenhill har gjort mycket bra! En hel del för radio och teve oxå, bl a den parafraserande "hjärtespalten" Adress Arenhill, med den för Åke typiska, stillsamma och välformulerae humorn. Jag träffade honom många gånger undr mina tidiga tonår, eftersom min storasyster gjorde originalen till hans Yaxa-annonser (bl a), och när min syster flyttade hem igen efter ett havererat samboskap kom han ofta hem för att hämta/lämna annonsmaterial. Min syster hade sitt stora arbetsbord i mitt rum, och när Åke såg att jag hade Strindberg, Edith Södergran m fl i min bokhylla blev han så glad över att litteraturintresset levde i den unga generationen att han vid den instundande julen gav mig Gunnar Tideströms biografi om Södergran, med ett litet brev i ett kuvert med påskriften "Till den lilla systern". Jag minns honom med stor glädje och beundran.
SvaraRaderaRoligt att få dessa personliga intryck! Det jag minns med Åke Arenhill är hans medverkan i SVT:s julkalender 1980 (som väl annars inte hör till de mest minnesvärda).
Radera