måndag 6 juni 2016
55. Pär Moberg: Provet i Philipopolis
Fantasy är inte den genre jag har läst och uppskattat mest i livet hittills, men jag har i alla fall lärt mig att det finns olika sorter, som kanske inte måste dras över en kam. Dessutom finns det väl både bra och mindre bra fantasy, som i de flesta genrer. Nu var det ganska givet att jag ändå ville läsa den här alldeles nya, första delen i en planerad serie böcker, eftersom författaren och jag är goda vänner sedan ett par decennier. Det gör förstås att mitt utgångsläge är ganska välvilligt.
Det som är speciellt med den värld som skildras här är att där finns människor med en viss magisk förmåga, den så kallade Gnistan, och som med hjälp av den kan utöva magi med musikens hjälp. Det är ett ganska intressant drag, som sätter musiken i centrum för berättandet på ett sätt som jag aldrig tror att jag har varit med om tidigare. Det finns också noter och sångtexter i boken, och musiken kommer att finnas tillgänglig att lyssna på. Jag som eventuellt är lite mindre musikintresserad än genomsnittet tycker ändå att det är fängslande på samma sätt som man kan bli fängslad av det mesta som berättas av någon som kan berätta och som själv är intresserad.
Det här är ganska mycket en första bok i en serie, tycker jag mig märka. Det är en del personer som ska etableras och en del bakgrund som ska klarläggas. I genren ingår ju också att vi läsare måste informeras om den värld det utspelar sig i och hur den skiljer sig från vår. Det är förstås också en del som inte förklaras, som jag utgår från att vi ska få reda på i senare delar. Då gissar jag också att det kommer att utspela sig på närmare håll än Bulgarien, där (nästan) hela den här första delen äger rum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar