Efter en viss inledande entusiasm har jag haft svårt att engagera mig för att läsa de här årskrönikorna, där det roliga alltså går ut på att händelserna skildras som om de hände för tusen år sedan och att de medverkande får vikinganamn. Av de arton böcker som Gunnar Ericsson och tecknaren EWK gav ut har jag nu fem kvar, och dem har jag bestämt mig för att jag ska ta mig igenom, om inte annat så av kuriosaintresse. Men den här humorn har visat sig vara mer färskvara än jag trodde.
Året är nu 1967-68, och det handlar om valrörelsen och slutar med valet till andra kammaren (det sista, för övrigt) i september. Det visar sig, trots de borgerliga partiledarnas relativt samfällda ansträngningar:
sluta med socialdemokratisk seger.
I övrigt handlar det här och var om andra samhällsföreteelser, till exempel kårhusockupationen, anförd av Anders Glappkäft, och en ny bok av den redan då kända Alice Skrudkättja:
kanske kul historiebok
SvaraRaderaMan får se det i första hand som historia, tror jag.
Radera