Karin Brunk Holmqvist har väl inte i något sammanhang ansetts som finkultur, men hon skriver småtrevliga romaner som utspelar sig på Österlen, och har uppenbarligen en stor och hängiven läsekrets. Jag har läst ett par stycken när jag ville ha något garanterat lättsmält och oförargligt. Den kravspecifikationen uppfyller de i högsta grad.
Det här är inte en roman, utan en samling krönikor, 36 stycken på två-tre sidor vardera. Det handlar om vardagens vedermödor, till exempel fjärrkontroller och allmänna kommunikationer, och det är lättsmält och oförargligt - förstås. Kanske är det formen som gör att jag inte tycker det fungerar riktigt lika bra; jag skulle nog vilja ha lite mer bett i en krönika. Men här och var finns det roliga och träffsäkra formuleringar där man känner igen henne, och jag kan nog tänka mig någon roman igen, när stämningsläget passar för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar