Kanske en gemensam nämnare för de här fyra novellerna är att de handlar om kvinnor i dysfunktionella förhållanden som så småningom får sin hämnd. Annars varierar de både geografiskt och kvalitetsmässigt, men bäst tycker jag om Katarina Mazetti som på ett innovativt sätt gör bruk av Islands kokande gyttjepölar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar