Historien om trälen Holme, hans kvinna Ausi och deras barn känns på en gång som en klassiker och som lite bortglömd. Inledningen är hur som helst en av de bättre jag har läst. Hövdingen bestämmer att deras barn ska sättas ut i skogen för att dö, men Holme vill annorlunda. Det utvecklar sig till en berättelse om både klass-, köns- och trosfrågor (för efter ett tag kommer en kristen missionär in i handlingen). Emellanåt är det också riktigt fina naturskildringar späckade med dofter och läten, som jag inbillar mig att dåtidens människor var mer observanta på - eller om det bara blev så eftersom de inte hade så många andra ljud omkring sig.
Min egen historia om den här boken är att den skulle läsas i årskurs åtta, men det blev aldrig vår tur med skolans klassuppsättning, och därför har jag läst den en gång på egen hand i vuxen ålder. Nu valde jag den när det var min tur i bokcirkeln, och baktanken med det är att fortsätta av bara farten med de två andra delarna i trilogin, Gryningsfolket och Offerrök.
Cirkelns intryck var blandade. Någon hade redan läst hela trilogin, någon annan tyckte det var förutsägbart.
Mitt exemplar är en gammal utgåva från FIB:s bokklubb (långt innan tidningen Folket i Bild hade sålts och blivit herrtidning, ska understrykas). Förutom att den är solblekt tycker jag det är ett riktigt snyggt pappband, som visar vilken omsorg som lades ner även på billighetsupplagor förr i världen:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar