Tidigare den här månaden läste jag Fiskarna i havet, som anges vara nummer ett i en trilogi, där detta är nummer två. Riktigt hur de hör ihop förstår jag inte, för det är inte samma människor eller samma miljö; kanske man kan säga att landskapet spelar en viktig roll i båda.
Här utspelar det sig på Island med de möjligheter som ges av de karga vidderna. En relativt ny familjebildning är på semester - Axel, 16 år, hans mamma och hennes asatroende besserwisser-pojkvän Toralf. Jag tycker deras relationer ofta är väl fångade i repliker och bilder som de här:
Liksom med den förra är det något som gör att serieformen passar precis till berättelsen, vilket är ovanligare än man kunde tro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar