Att titeln syftar på övergången från sommartid till normaltid, när den timme som försvann på våren kommer tillbaka, är nästan det enda jag begriper av den här novellen. I övrigt är det en underlig historia, där det är svårt att hålla ordning på både handling och medverkande, utan att jag för den delen får intrycket att konstigheten fyller någon särskild funktion. Men det kan förstås också vara jag som är lite bakom. För novellutmaningen använder jag den som listans nummer 6, en novell som översatts från tyskan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar