Ett av mina läsmål under 2019 är att ta mig igenom mina olästa Novellix-noveller. (Att det sedan finns mycket annat oläst i hyllorna förbigår vi för tillfället med tystnad.) Den här novellen ingick från början i samlingen Sunnanäng, och har samma sagoton som jag vill minnas att titelnovellen har. Alla vet väl att man inte ska följa med ner i underjorden - Alice, Orfeus et al. - men det gör ändå Stina Maria, som därmed hoppas få tillbaka de får som vargen har rivit.
För novellutmaningen faller det sig naturligt att använda den här novellen för nummer 35 på listan, "en novell vars titel är en allitteration".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar