Överallt man läser om den här boken hyllas den. På framsidan säger The Guardian att den är ett "mästerverk" och på omslagsfliken har den "av en enig kritikerkår hälsats som en stor återkomst". Sådant gör mig onödigt misstänksam, och att den då visar sig vara en bra bok räcker inte riktigt till, när man har väntat sig att den ska vara fantastisk.
Mödrarnas söndag syftar på den söndag en gång om året när tjänstefolket får ledigt för att kunna åka hem till sina mödrar i stället för att passa upp. Husjungfrun Jane är föräldralös och uppvuxen på barnhem, men hon har dagen ledig ändå, och den tillbringar hon med sin älskare, den relativt jämnårige sonen på granngodset. Det är förstås en förbindelse som är alldeles omöjlig att legalisera, och dessutom ska han snart gifta sig med en mer passande ung dam.
Eftersom historien återberättas långt i efterhand finns det tillfälle att ge både framåt- och återblickar, så att man förstår inte bara vad som har hänt tidigare utan också vad som kommer att hända mellan den här dagen 1924 och vår - eller berättarens - tid. Även om det på ytan bara handlar om en enda dag, och egentligen bara en del av den, spänner det över nästan hela 1900-talet när historien får tillfälle att växa.
Det här var vår bokcirkels sista bok på temat veckodagar. Vi diskuterade både boken och Downton Abbey ovanligt engagerat. Det visade sig att några av oss blev överraskade av vissa vändningar i boken, medan andra hade förutsett dem långt tidigare. Nu blir det nytt tema, även detta upplagt så att var och en av oss sju deltagare får på sin lott att välja en bok som anknyter till varsin medlem i en septett.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar