70. Alex Schulman: Skynda att älska

Hittills har jag avstått från att läsa Alex Schulmans böcker, eftersom hans offentliga persona har gjort mig avogt inställd. Men i höstas kom han med en bok om sin morfar Sven Stolpe, mormodern och Olof Lagercrantz, Bränn alla mina brev - vilket de alltså inte gjorde, för då hade det inte blivit någon bok. Den är jag nyfiken på, men eftersom det inte är den första där han skriver om familjemedlemmar tänkte jag börja från början för att om möjligt få en helhetsbild. Nu har den här boken hunnit bli tio år gammal, och hans mamma är mest en bakgrundsfigur här, inte frånvarande men heller inte särskilt delaktig, men hon skildras ju utförligt i den minst lika uppmärksammade Glöm mig.

Här är det pappan Allan Schulman som står i centrum. Han dominerar boken på ett sätt som han kanske i själva verket inte gjorde i familjelivet; det är nog snarare ett val av perspektiv som alltså kompletteras av senare böcker. Det ska också sägas att det här inte är den stora auktoriserade biografin om Allan Schulman, för mer än halva hans liv avhandlas ganska summariskt. Han närmade sig sextio när han träffade Lisette Stolpe, gifte sig med henne och fick tre söner, varav Alex är nummer två. Hans familjeliv dessförinnan - en fru, fyra barn - nämns nätt och jämnt, och hans långa karriär inom radio och TV fram till dess är mest en bakgrund. Men återigen är det ett perspektiv som är valt.

Här handlar det egentligen mer om relationen mellan Alex och hans pappa, om episoder som varit viktiga och om miljöer som betytt mycket för dem. Inte minst torpet i Värmland och Alex' återvändande dit beskrivs med en imponerande blick för detaljer. På något sätt är det här - liksom kommande böcker, föreställer jag mig - en offentlig terapi, och det skulle kunna bli ganska outhärdligt. Men han kan faktiskt skriva, och han gör det alldeles lagom långt, vilket är alltför ovanligt. Det gör att han kommer undan också med sentimentala avsnitt, där man kan undra om det var nödvändigt att berätta att han och hans bror kom direkt från krogen och var fulla vid sin pappas dödsbädd.