När tillvaron känns alltför idyllisk kan man alltid lita på att något av Roald Dahl bryter av den idyllen. Det här var en för mig alldeles okänd historia av honom, men den finns på svenska också. Förklaringen till min ignorans är nog att den svenska översättningen kom när jag hade lämnat bilderboksåldern. Krokodilen i fråga älskar barn, det vill säga att äta dem. Sedan finns det också andra djurpersonligheter som Stephen Fry får pröva sina röstresurser på, och det gör han förstås lysande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar