I en skräckhistoria går det alltid att slänga in ett husdjur för att förhöja effekten. (Minns katten i Jurtjyrkogården!) En hund, som här, kan ju höra saker som vi inte hör, och känna lukter som vi inte känner. Men även utan hunden skulle det här vara en obehaglig historia, när det unga paret skaffar sig en sommarstuga, där allt uppenbarligen inte står riktigt rätt till. Ska jag ha någon kritisk synpunkt är det att det tar tid innan det blir riktigt läskigt, men det kan förstås vara en smaksak hur smygande man vill ha det.
Mikael Strömberg har jag missat fram till nu, men hittade på Storytel, där detta anges vara den första novellen av tre sammanhörande. Men han har skrivit längre saker också, så vi får se vad det kan bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar