"Den lilla byn som vi känner så väl" får besök av en spåman, som alla låter sig bedåras av, inte minst kvinnorna. Bara Asterix inser - förstås - att han är en bedragare. Det här upplägget gör att det blir tillfälle att nämna ett antal av gallernas gudar. Från tidigare minns jag bara Teutates, som är den som oftast åkallas, men här förekommer också Sucellus, Taranis, Epona, Rosmerta och Cernunnos, som jag inte kände till. Ett vanligt sätt att spå, inte bara hos gallerna, var att studera djurs inälvor. Men det fungerar förstås inte på tilllagade djur:
Med tanke på att översättaren Ingrid Emond var bosatt i Lund tror jag att detta är en högst medveten anspelning på Fritiof Nilsson Piraten, men frågan är hur många av de unga läsarna som förstår det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar