lördag 8 februari 2020

14. Ingvild H. Rishøi: Vinternoveller


Det är vinter i alla de tre noveller som ingår i den här norska samlingen, men mest påtagligt i den sista, om en flicka i övre tonåren som är på flykt med sina två småsyskon, på väg till en god väns vinterstängda stuga. Både den och de två andra handlar på olika sätt om vuxna som inte tar sitt vuxenansvar och om barn som därför måste göra det i stället.

Formatet, tre noveller på mellan ungefär trettio och ungefär sjuttio sidor, samlade i en volym, är aningen utmanande. De är fristående, men har något tematiskt gemensamt, som säkert kan analyseras ytterligare. De är längre än man nu är van vid att noveller är, och därför inte helt lämpliga att läsa i en sittning, även om jag nu har gjort det (det är ganska små sidor, förresten). Men språkligt och innehållsligt är de inte komplicerade, även om det är en enkelhet som inte ska förväxlas med ytlighet, tvärtom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar