En traditionell beskrivning av den här spänningsromanen skulle vara att huvudpersonen är berättaren Vilhelm, som flyttar från Göteborg till Malmö och hyr ett rum i en lägenhet av Clara. Men frågan är om det inte egentligen är titelrollen Clara som är huvudperson - hon är i varje fall den som driver handlingen framåt genom sitt agerande. Till det hör att hon som villkor för uthyrningen har att Vilhelm ska uppträda som hennes pojkvän. Det gäller bara utåt; hemma har de varsitt rum och bor som vem som helst som delar lägenhet.
Spänningen uppstår genom allt det vi läsare inte vet. En del av det delar vi med Vilhelm, som inte heller får reda på varför han förutsätts spela denna roll. Men Vilhelm har också sina anledningar att spela med i detta absurda upplägg, som väl hade fått de flesta att backa ur. Bostadsbristen är ju som den är, men inte så alarmerande att man måste acceptera vad som helst för att få hyra ett rum.
Mycket av handlingen utspelar sig i lägenheten i det här huset i korsningen Bergsgatan-Spångatan:
och Vilhelm och Clara lever en stor del av sina liv i området runt Möllevångstorget. Det var egentligen min stora behållning med boken, eftersom jag jobbar bara ett par kvarter bort. Det är omisskännligt Malmö på 2010-talet, och eftersom Vilhelm är inflyttad har han tillfälle att reflektera över det, någon gång lite övertydligt. Själva historien är lättläst och mestadels spännande, men kanske inte alldeles trovärdig när det kommer till upplösning och avslöjande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar