Hela den här novellen är i form av en intervju, och jag tror faktiskt att den består av enbart repliker. Det är hattsömmerskan fru Nynne, någonstans i sextioårsåldern, som berättar om sitt liv, enkannerligen om sina män. Bland dem återfinns två äkta dito och ett stort antal andra. Hon är ganska rolig på sitt ohämmade sätt, men en novell är ungefär vad man klarar av. Att träffa henne i verkligheten tror jag skulle vara ganska påfrestande, inte bara på grund av hennes aptit på karlar, utan för att hon verkar vara en ovanligt egoistisk människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar