Julnovell utan julstämning visade sig det här vara. Stämning finns det ändå, och ämnet, kvinnor utsatta för våld, är förstås angeläget. Men det går inte att komma ifrån att det här är den sorts skönlitteratur där budskapet ställer sig i vägen för allt annat, både intrig och miljö, och det fungerar sällan för mig. Det var dessutom ett experiment för att se om jag hade ändrat mig om Katarina Ewerlöf som inläsare, men det hade jag inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar