Författaren till den här novellen var amerikan, men miljön är så engelsk man kan önska sig. Kanske är det ändå det amerikanska som gör sig gällande i att historien är berättad med en ironisk humor som påminner om Spöket på Canterville. Det gemensamma är att det finns någon som inte låter sig skrämmas, och då blir ju spöket i fråga inte det minsta skrämmande, utan snarare lite löjligt. Det här var för mig en alldeles okänd författare och novell, men verkligen värd att stifta bekantskap med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar