Det bästa med den här novellen är inte skräckinslaget, som faktiskt är ganska modest. I stället fastnar jag för beskrivningen av hur huvudpersonen Alex återvänder till sin barndoms sommarstuga och hur han har tänkt sig att allt ska vara som förr där. Men det är det förstås inte, när ingen har varit där på många år - och ändå är vissa saker precis som förr. Det hade faktiskt kunnat bli en riktigt fin novell utan de övernaturliga inslagen, som känns lite påklistrade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar