Den inverterade deckaren är svår, tycker jag, men just därför så utomordentligt effektfull när den lyckas väl. (Det handlar alltså om den sortens kriminallitteratur där mördaren är känd från början och intrigen handlar om hur nätet dras åt - eller vilken metafor man föredrar.) Här är det en man som vi vet kommer att hängas för mordet på sin svärmor - så gjorde man ju i England långt fram i tiden - och ganska tidigt får vi också reda på hur han har gjort det. Men vad som avslöjar honom, det kommer inte förrän i allra sista meningen, och överraskar åtminstone mig. Ändå är det självklart att just den detaljen måste vara på det sättet och få den betydelsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar