152. Zhiwar Rashid: Och kulorna ska jag ta hand om tills vi ses igen

Huvudpersonen i den här novellen återbesöker sitt gamla hemland, som han flydde från för tjugofem år sedan, och träffar en gammal barndomsvän. Det är en historia som pendlar mellan dåtid och nutid, vilket kan vara en utmaning att följa med i när man lyssnar. Här fungerar det alldeles utmärkt. Någon gång skulle det vara intressant att undersöka hur författare gör för att det ska bli bra, för det är verkligen inte alla som lyckas. Vilket land det handlar om tror jag inte sägs uttryckligen, men författaren är från Kurdistan.