En klassmedveten glesbygd någonstans i Sverige för ett tag sedan (mobil med antenn!) är miljön för den här novellen. Det som händer är ‒ i min tolkning ‒ inte huvudsaken, utan mest en förutsättning för att miljön ska kunna få en berättelse knuten till sig. Det fungerar bättre än det låter när jag berättar om det. Frågan är om inte det här är den bästa hittills sedan nyordningen med noveller i stället för radioföljetong introducerades.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar