Det här är en novell av den sorten som på ytan inte alls är särskilt spännande, men ändå lyckas hålla fast en ända till slutet. Det är också en sådan historia som inte ska förstöras med alltför omfattande förhandsinformation. Men man kan konstatera att Christoffer Carlsson lyckas väl med att beskriva den halländska landsbygden, där han också har placerat sina senaste kriminalromaner. Den framstår både som en plats att längta bort från, som Alicia, och en plats som vissa inte kommer sig för att lämna, som Linus, som är berättarröst. Gustavssons hundar spelar egentligen bara en biroll, men alls inte oviktig, när man får reda på hur det hänger ihop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar