Efter att ha tagit mig igenom Harry Potter, sist av alla, är mitt nya läsprojekt Sjöwall-Wahlöös serie Roman om ett brott. Även här är jag sist av alla, för jag har faktiskt aldrig läst dem förr. Tycker man - som jag gjorde ibland - att det känns som parodi på genren med en trött polis med dålig mage så ska man komma ihåg att det var här den genren skapades. Maria Langs Christer Wijk dricker mycket mer kaffe än Sjöwall-Wahlöös Martin Beck, men får aldrig magkatarr.
Boken har omisskännlig tidsfärg på gott och ont. (Mitt exemplar från 80-talet tillför som synes ett lager till med sitt omslag.) Folk röker överallt, det talas om dumburken och socialsnöret (lagt i munnen på polisen Kollberg) och ett telefonsamtal till USA förvarnas av telefonist en halvtimme i förväg. Men det jag reagerade mest på var att Martin Beck inte packar sin egen väska när han ska på tjänsteresa, för det gör förstås hans fru.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar