86. Klas Östergren: Gangsters

I vintras läste jag Gentlemen, eftersom jag skulle se filmen. (Den var, vad jag minns nu, ganska bra vad gäller miljöer; våningen på Hornsgatan såg ut precis som jag hade föreställt mig den, men på samma sätt som i boken hade jag svårt att följa med i berättelsen.) Meningen var att ganska snart fortsätta med denna uppföljare, men det tog lite längre tid än planerat.

Den fortsätter där Gentlemen slutar och är på samma sätt svår att hålla ordning på, eftersom det är flera olika berättelser i olika tider som så småningom flätas samman. I den här delen tillkommer också att det delvis handlar om en författare vid namn Klas Östergren som har skrivit en bok som heter Gentlemen. Nu låter som om jag har svårt att läsa sådant som är det minsta krävande vad gäller berättartekniken, men det tycker jag faktiskt inte att jag brukar. Jag förstår inte riktigt vad det är som gör att jag inte tycker att jag kommer in i de här båda böckerna.

Liksom i Gentlemen är det personer och miljöer som jag tycker lyfter det hela ibland, men det räcker inte riktigt för att det ska vara värt ansträngningen med nästan 450 sidor. Jag vill nog ha paus från Östergren ett tag igen nu.