Gränsen mellan roman och novell borde inte vara så flytande, om bara någon instans hade rätt att bestämma hur det faktiskt är. Jag stannar för att det här är en kortroman och inte en långnovell, eftersom den ändå är nästan hundra sidor - låt vara små - och dessutom är kapitelindelad - låt vara baklänges. Det sistnämnda skapar i all sin enkelhet en spänningseffekt, när kapitlen från 10 till 1 räknar ner till upplösningen.
Det är inte bara omslaget som är retro med den här deckaren, utan även innehållet. Det är en gammaldags pusseldeckare, där läsaren nog har en rättvis chans att lösa mysteriet samtidigt som kommissarie Valter Green, om man bara tolkar ledtrådarna rätt. Och det är en synnerligen retrobetonad miljö, nämligen ett luftskepp, som lyfter från Ringsjön för att bli först över Atlanten. På gammaldags manér finns det också med en planskiss över gondolen, så man kan hålla reda på vem som har vilken hytt, och om man kan ta sig osedd från ena sidan till den andra:
Naturligtvis är det någon av passagerarna som hittas död, och naturligtvis finns det flera tänkbara motiv hos flera av passagerarna. Skam vore det väl annars i den här sortens bok.
Jag tyckte det här var trevlig läsning, och ser fram emot de tre ytterligare delar i serien, som tydligen planeras, enligt de smakbitar som finns med allra sist. Om man får hoppas på något inför dem skulle det vara att författaren är lite mer noggrann med hur folk tilltalar varandra och inte byter mellan "du", "ni" och titlar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar