onsdag 30 oktober 2019
284. Stig Claesson: Vem älskar Yngve Frej
Den här kortromanen har jag både läst och sett som film, men den var ändå hörvärd, tyckte jag. Det måste vara ett bra tag sedan jag läste den, för här fanns perspektiv som jag inte fullt ut kom ihåg. Inte minst är det ett högst seriöst inlägg i frågan om landsbygdens avfolkning. Med tanke på att den utspelar sig 1967 - sommaren före högertrafikomläggningen - är den också oväntat framsynt. Slas har, så stockholmare han var, en skarp blick för centraliseringens och rationaliseringens avigsidor.
Ovanpå detta är det också en mycket rolig bok med episoder man kan läsa om och om igen. Yngve Frej är här inte den fornnordiske sagokungen utan en indelt soldat, död i hög ålder vid sekelskiftet, för lagom så länge sedan att någon av de äldre farbröderna i den här historien har träffat honom som barn. Nu får de för sig att visa husgrunden till hans rivna soldattorp som ett fornminne, en grav, när det kommer turister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar