29. Agnes Ravatn: Fågeltribunalen

Man är ovan vid att nya böcker kan vara på under 200 sidor, men det borde fler vara, tycker jag. Den här historien är sparsmakad, närmast minimalistisk, men då räcker formatet. Alltför många böcker är dubbelt så långa utan att ha mer att säga.

Persongalleriet består egentligen bara av två medverkande, Allis Hagtorn och Sigurd Bagge. Hon kommer till honom för att hjälpa honom att få ordning på trädgården runt hans ensligt belägna hus, och därutöver laga tre mål mat om dagen, städa och handla. (Expediten i affären finns med på ett litet hörn, förresten.) Miljön är i stort sett huset och tomten med brygga och sjöbod, och så affären där Allis gör de nödvändiga inköpen. De båda huvudpersonerna är utlämnade till varandra och därmed är samspelet mellan dem en stor del av historien.

Men så finns det också sådant som inte berättas, åtminstone inte förrän efter ett tag, och inte heller då fullt ut. Sigurds hustru är frånvarande, och det är anledningen till att han behöver någon som tar hand om hushållet. Allis har en anledning att vilja ha ett arbete på ett ensligt ställe utan alltför mycket kontakt med omvärlden. Hon tänker "Så häpnadsväckande lätt det är att lämna allt, tänkte jag. Fattar folk det? Det borde faktiskt inte få komma ut." Tillsammans med det som faktiskt berättas skapar det en stämning som inte kan kallas annat än olycksbådande. Vem av de två som är mest underlig i sitt uppträdande växlar.

Det mest fascinerande med den här boken är att den blir så spännande, fast det händer så lite.