Cyril Pedrosa är fransman, men hans tecknarstil har inte mycket gemensamt med den traditionella fransk-belgiska serien, varken i Tintin eller Asterix. Det är en svartvit kontrastrik stil som ibland spränger rutorna när det finns mycket att säga:
eller när rörelserna blir för häftiga:
Det är överhuvudtaget mycket liv i rutorna i den här historien, men det kontrasteras mot lugna, mer avvaktande partier.
Intrigen är inte annat jag kan begripa övernaturlig, och handlar om hur tre skuggor visar sig utanför det lilla hus där Joachim bor med sina föräldrar. De kommer långsamt närmare, försvinner ibland, men dyker så upp igen. Frågan är om det går att komma undan dem - och vad de har för anledning att vara där, förstås.
Inledningsvis hade jag svårt att greppa den här historien, kanske för att den verkar att inte bestämma sig för var och hur den ska utspela sig. Men den tar sig, och håller man ut till slutet blir man belönad, om än inte med ett traditionellt och väntat slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar