Svenska Dagbladet ägnade idag ett uppslag åt den här novellen, som verkligen är mycket berörande och skickligt komponerad. Det är förstås med valet av tid, miljö och personer inte att vänta sig något upplyftande, men mitt i obehaget finns det små antydningar till medkänsla från oväntade håll. De är inte huvudsaken, och de är lätta att missa, men jag tror inte de är där av en slump. För mig fungerar de i alla fall så att jag står ut med att läsa något som annars hade kunnat vara outhärdligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar