En målsättning för mitt läsande under 2021 är att läsa en diktsamling i månaden. Nu är det här strängt taget inte en diktsamling i betydelsen "samling av (kortare) dikter", men den får passera ändå.
Det är alltså en enda sammanhängande text, men samtidigt som den är sammanhängande är den också högst fragmentarisk. Det speglar berättarens upplevelse av en omvälvande händelse, att hans flickvän hittas död i sin lägenhet i Wien. Det framgår inte från början vad som har hänt, och poesi har av någon anledning sällan baksidestext som hjälper till, men så småningom bildar fragmenten ett sammanhang som är just så smärtsamt som det måste ha varit att uppleva det. (Det har framgått i intervjuer att det här är författarens bearbetning av en verklig händelse.)
Möjligen var det här lite för mycket feel-bad-litteratur för mig just nu. Men det är starkt och välformulerat, om än något krävande, på samma sätt som ett icke-föreställande konstverk kan vara det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar