Här fortsätter historien om Silas Corey, detektiven (spionen med mera) som verkar fast bosatt på Hôtel Lutetia med alla tidens moderna bekvämligheter:
I den här delen får han närmare kontakt med Aquila, den tyske spion som har dragit i många trådar från sin undanskymda position. Det blir här och var ganska mycket action och inte det eleganta konverserande som i första halvan gjorde Corey till något besläktat med den klassiske gentlemannatjuven. Här är han mer befryndad med James Bond, även såtillvida att hans umgänge med det kvinnliga könet påminner om 007:s.
Det blir något mindre virrigt när historien nu ska knytas ihop, så jag är mindre kritisk än i föregående inlägg. Men den här sortens serier är nog ändå inte riktigt min bästa tekopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar