Förra delen av den här trilogin tyckte jag ju var lite sämre än den första. Nu när det blir revolt (efter en i min smak alldeles för lång startsträcka) blir jag ännu mindre intresserad. Den här sortens litteratur ska ju inte dömas ut för att den inte är realistisk, men den måste ändå fungera internt. Det lyckas den inte med i mina ögon. Jag har svårt att få ihop en dokusåpa (om än allvarligare än vanligt) och ett inbördeskrig.
Nu är jag i alla fall igenom serien, men jag undrar vad det är som gör att jag ofta inte gillar uppburna bokserier; det här är ju inte första gången. Och vad är det med dystopier som gör att folk alltid ska bo i underjorden; det här är ju inte första gången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar