Liksom den förra "deckarmixen" är det här fyra noveller, den här gången Åke Edwardson (igen), Arne Dahl och Willy Josefsson (gånger 2). (Det betyder alltså att det måste ha blivit något allvarligt fel med omslagsbilden som anger en av dessa samt två andra författare, och en uppläsare som inte heller medverkar.) Josefssons båda är av den sorten där man får följa brottslingens inre monolog med sig själv, och det är inte mitt favoritformat av deckare. Bäst är Edwardsons, en riktigt snitsig mordgåta där polisen och mördaren lurar varandra så att man knappt hänger med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar