Den här samlingen av sju noveller, var och en om en av dödssynderna, är mindre sammanhållen än de tidigare samlingarna och dessutom lite ojämn i nivån, tycker jag. Den klart bästa handlar om avund, och huvudpersonens objekt för avundsjuka är ingen mindre än Jessika Gedin. Jag kommer på mig själv med att undra hur fiktiv den egentligen är, när jag ser att författaren är född samma år, precis som berättarjaget i den novellen, som förresten också är författare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar