Vladimir Kaminer är född i Sovjetunionen, kom 1990 till det döende DDR och följde med det till det enade Tyskland, där han fortfarande bor, vad det verkar. Det här handlar om hans (eller åtminstone ett fiktivt alter egos) uppväxt i Sovjetunionen på 70- och 80-talen, och det låter kanske inte så roligt. Men frågan är om inte det här är bland det roligaste jag har läst i år. Omslaget citerar ett omdöme som lyder "en sorts sovjetisk Populärmusik från Vittula", som jag i och för sig läste för ganska länge sedan, men inte alls minns som så här rolig. Här är också miljön lite mer tacksam för absurd humor, för ingenting är ju så löjligt som en diktatur som tar sig på så stort allvar som Sovjetunionen gjorde. Sedan var det förstås inte alltid så roligt att leva mitt i den, men både Vladimir själv som ung alternativ kulturarbetare och hans vänner och bekanta hanterar situationerna med den (galg)humor som krävs. Och bara 170 sidor är den, så läs, säger jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar