måndag 7 mars 2022

24. Martin Engberg: Den röda pojken


Det här visade sig vara en krävande bok på flera sätt, men kanske är det därför som det också finns mycket att diskutera. Vi i cirkeln hade i alla fall ovanligt mycket att säga om den till varandra, och det var inte alls allt som vi var överens om.

Det är krävande eftersom berättelsen utspelar sig under två tidsplan, ett på åttiotalet och ett nära nutid, och dessutom med skiftande berättarperspektiv i bådadera. Hela det här är dessutom uppbrutet och berättat i en blandad ordning som i varje fall jag har lite problem att hålla styr på. I den förflutna tiden inträffar att en pojke dör - det är en förutsättning som etableras tidigt - och det är naturligtvis också en aspekt som gör läsningen krävande. Både förr och nu får man följa hans familj och ett par andra familjer som är inblandade på olika sätt.

Det går inte att säga så mycket mer om handlingen utan att avslöja för mycket, även om det här inte är den sortens bok där slutet är det som avslöjar allt. Snarare får man små pusselbitar efter vägen, och det är för det mesta väldigt snyggt komponerat med små anknytningar framåt och bakåt, både kronologiskt och i bokens händelseföljd.

När något utspelar sig på åttiotalet vill många författare passa på att få med så många tidsmarkörer som möjligt, men så är det inte här. Vi tyckte att det var alldeles lagom med låttitlar, bilmärken och barn- och ungdomstrender, så att vi - ganska jämnåriga med den unga generationen i boken - kände igen oss men inte behövde vada genom onödigt miljöskildrande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar