tisdag 7 december 2021

227. Kerstin Ekman: Löpa varg


Ulf Norrstig heter huvudpersonen i den här romanen. Han fyller sjuttio i början av boken, bor i Hälsingland, har bakom sig ett långt arbetsliv som jägmästare, och så är han jaktledare. Jakten och naturen betyder mycket för honom, och de upplevelser han har av det hör till boken allra bästa delar. Man vill gärna stanna upp och vila i de intryck man får under läsningen.

En dag får han syn på en varg i skogen, och det får följder som inte ska avslöjas här. Han hör inte vare sig före eller efter händelsen till varghatarna; överhuvudtaget ligger hat inte för honom. Han är en resonabel man, någon som det är lätt att som läsare ta till sig och sympatisera med, även om man inte tycker att han gör rätt i varje detalj.

Kerstin Ekman har ju skrivit om ämnen som gränsar till det här tidigare, men frågan är om jag har upplevt henne bättre än så här någon gång. Inte minst skildringarna av Ulfs samröre med sina jakthundar - både i nutid och i återberättade avsnitt från förr - är fantastiska. Och så är boken bara knappt tvåhundra sidor, vilket är alldeles lagom för den historia som ska berättas. Alltför många nutida författare skriver alldeles för långt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar