Judith Schalansky växte upp i Östtyskland och fick därför länge nöja sig med att resa med hjälp av kartor och böcker. Här har hon skrivit om femtio avlägsna öar som hon "aldrig har besökt och aldrig kommer att besöka". (Det här är en tysk pocketversion av originalet i stort format, som också finns översatt till svenska. De femtio öarna är såvitt jag förstår desamma.)
Några få av öarna kan kallas kända, till exempel Sankt Helena och Påskön, men de flesta hade jag aldrig hört talas om. Varje ö får ett uppslag med en karta och lite faktauppgifter:
och därefter ett uppslag som består av ett nedslag i öns historia - ibland roligt men oftare sorgligt. Schalansky berättar nästan poetiskt om övergivna slavar, utnyttjade urbefolkningar, obebodda pingvinkolonier och misslyckade landstigningar. Nästan varje uppslag känns som om det hade kunnat få bli ett normallångt kapitel i en bok.
Det går förstås inte att återberätta den här boken på något rimligt sätt, men kanske berättelsen om en av öarna, Île Saint-Paul. Ett engelskt fartyg strandar vid ön 1871 och de ilandstigande hälsas av två fransmän. Den ene kallar sig Guvernören, den andre Undersåten. Undersåten beskriver Guvernören som en god människa, Guvernören å andra sidan säger att Undersåten är "en alltigenom dålig människa". De bor i en liten hydda, där det finns en liten samling franska böcker. För 40 francs i månaden har de uppgiften att registrera valfångare. Men nästan inga fartyg passerar här, så de har inte haft någon riktig arbetsuppgift på flera år. De berättar också att det bott en mulatt hos dem tidigare, som de mördat och ätit upp. Och där slutar historien, så hur de har hamnat på ön och vad som händer med dem får man försöka ta reda på någon annanstans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar