Det här är en samling berättelser, hämtade från några av Jan Sigurds tidigare samlingar berättelser, visade det sig. Nu har jag inte läst något alls av honom tidigare, så det gjorde inte så mycket. Om det inte vore så klyschigt skulle man kalla detta för mustiga skrönor. I de flesta finns ett "jag" som kan vara Jan Sigurd själv; åtminstone verkar det som om "jag" växer upp i Lund och sysslar med musik och teater:
[J]ag och mina kompisar hade läst i tidningen att alla uppträdde nakna i föreställningen, och eftersom "Tollarparn", som vi kände väl från TV, exekverade teatermusiken från scen gjorde vi genast slag i saken: vi bokade biljetter och tog tåget in till Malmö. Vem ville inte se Tollarparn naken? 150 kilo naket fläsk gungande bakom en tjutande hammondorgel.
Döm om vår förvåning när det visade sig att den ende som inte uppträdde naken var just Tollarparn. Vilken besvikelse!Ja, sådär håller det på, och det är för det mesta ganska roligt, ibland oerhört roligt och någon gång ganska sorgligt. Jag kan nog tänka mig att läsa mer av honom, för det är opretentiös, lättläst underhållning som man behöver mellan varven ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar