torsdag 26 juli 2018

166. Sivar Ahlrud: Motorcykel-mysteriet

Motorcykel-mysteriet - Sivar Ahlrud

Även om böckerna om Tvillingdetektiverna inte är finlitteratur - eller kanske just därför - finns det en del sekundärlitteratur att läsa in sig på, om man vill. Här kan man till exempel ta del av en sammanställning över vem av de båda författarna bakom pseudonymen Sivar Ahlrud som har skrivit vilka böcker. Det är inte så enkelt att de gjorde det tillsammans, och särskilt om man jämför den närmast föregående med denna tycker jag att skillnaderna blir tydliga.

Fäbods-mysteriet har en för genren ganska avancerad intrig med flera sidospår, och utspelar sig om inte i tvillingarnas hemort Vindsele, så i varje fall i närheten och med utgångspunkt där. Motorcykel-mysteriet däremot utspelar sig på Östermalm i Stockholm (och lite på Lidingö), och är ganska endimensionell. Den förra ska vara skriven av Sid Roland Rommerud (som kom från Vindeln, förlagan till Vindsele) och denna av Ivar Ahlstedt. Ahlstedt skrev förresten också Speedway-mysteriet, som tematiskt överlappar med denna. Han verkar ha intresserat sig för motorsport på olika sätt och också skrivit om det i olika sammanhang utöver de här två böckerna.

Här är det inte mer avancerat än att kusin Hubert, som nu har skaffat den kamera som jag vill minnas blir hans attribut i kommande böcker, lyckas ta en bild av gatan utanför, där en motorcykel borde vara med. Men det är den inte, den är nyss stulen i skydd av an skåpbil, och Hubert, tvillingarna och motorcykelns ägare, som råkar vara Huberts syssling Manne från Gamleby i Småland, tar upp jakten på tjuvarna. Det var visserligen en annan tid, men det känns inte helt realistiskt att en liga kan operera i flera år med att stjäla motorcyklar på Östermalm, och dessutom sköta all demontering och återförsäljning från en lokal i samma stadsdel.

Ivar Ahlstedt är också mer förtjust än kollegan i kåserande utvikningar, som nog är avsedda att roa läsaren, men som ibland kan skapa frustration hos den som lyssnar på boken, eftersom det inte går att skumma förbi dem. Ett ganska överflödigt avsnitt i början handlar om hur Hubert blir involverad i jakten på en sällskapsapa (ja, det var en annan tid) och lyckas bli tagen av polisen eftersom en dam som klär om sig utan att ha dragit för gardinerna misstolkar hans närvaro med kameran på ett hustak. Jag känner att jag lite grann har vuxit ifrån den sortens inslag, men det kan tänkas att jag hade tyckt det var mycket roligt när jag var mer jämnårig med tvillingarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar