För att vara målgrupp för den här boken ska man nog vara ungefär en femtedel så gammal som jag. Det hindrar inte att jag har haft stor behållning av den, och det får mig att tro att också dagens tolvåringar kan uppskatta den. De är dessutom ungefär jämnåriga med huvudpersonen och berättaren Elias Leijon.
När det börjar har Elias det inte så lätt som mobbad på internatskola och släktens fattiga kusin från landet (bokstavligt talat). Av vissa anledningar ger sig han och hans mamma ut på något som visar sig bli en jordenruntresa för att lokalisera och dokumentera kryptider. Därmed avses sådant som studeras inom kryptozoologin; bland de mest namnkunniga i det här sammanhanget finns yetin i Himalaya och Sasquatch/Bigfoot i Nordamerika. Men eftersom de förutsätts komma med bevis om sju stycken möter de också andra varelser än dessa humanoider. Det hela slutar förresten med stor dramatik i Östersund i anslutning till en jakt på Storsjöodjuret.
Det är något av ett lyckokast att boken till allra största delen består av den loggbok som Elias för under resan. Det gör att vi följer med mer eller mindre i realtid när hinder uppstår, antagonister dyker upp och, förstås, kryptider påträffas. Eftersom Elias är tolv år när det börjar kan han uppfattas som något lillgammal, men det hör till fiktionen och fyller också sin funktion. Däremot är framställningen såvitt jag kan märka fri från ett drag som kan bli påfrestande, nämligen att vi läsare ska förstå hur något hänger ihop innan Elias gör det. Och inte mig emot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar