Fortsättningen på föregående del handlar om Vladek Speigelman, far till författaren/tecknaren Art, och hans tid i Auschwitz (och lite grann därefter, är lägret har tömts). Men det handlar också om de bådas relation när Vladek är åldrad och bor i USA, och Art intervjuar honom för den här boken. De kommer inte alltid överens, och det är tydligt att Vladek är en komplicerad person att ha som förälder. En del av det beror nog på hans förflutna, men alla Auschwitz-överlevare delar inte de personlighetsdragen.
Det finns mycket att säga om den här tvådelade serieromanen. Den framstår som enkel, kanske för att den är ganska avskalad i teckningsstilen, men det är en bedräglig enkelhet. Det är faktiskt en ganska intrikat flätad historia med ramberättelse i nutid (som nu har hunnit bli några decennier sedan) och huvudberättelsen under andra världskriget.
Att välja serien som form för den här historien var mer banbrytande när det gjordes än det uppfattas idag. Nu verkar det mesta rymmas inom mediet, men då var det - något förenklat - förbehållet barn och humor. Ingetdera är just genrer som naturligt behandlar förintelsen.
