En ganska stor del av den här novellen känns som om den snarare handlar om trädgårdsskötsel, när berättaren försöker få bukt med en älvring eller häxring, det vill säga en ring av svampar i gräsmattan, som verkar störa grannarna orimligt mycket. Så småningom blir det fullmåne och möjlighet att bekämpa den med de medel som krävs, och då blir det lite övernaturligt, trots allt, men aldrig riktigt skräckinjagande. Kanske skulle man hellre lyssna på kvällspromenad i mörker än som jag nu gjorde, på eftermiddagspromenad i dagsljus (så ljust det nu blir i december).
