303. Ola Julén: Afrikas verkliga historia

Ola Julén kom med bara en enda liten diktsamling under sin livstid, men lämnade efter sig den här, som kom ut i somras, och som väl är en anledning till han återigen har blivit föremål för intresse utanför den krets som alltid har hyllat honom. Den här är försedd med både förord och efterord, och intressant nog handlar förordet till mer än hälften om den tidigare samlingen. Det kunde man ju ha vetat när man kände sig håglös inför den förra helgen.

Här är han något mer mångordig; några gånger kryper det uppåt tio rader per sida. Det är inte heller genomgående blanka vänstersidor, utan runt 150 sidor text, låt vara oftast bara en mening per sida. Här är dikterna - som vi väl får kalla dem - dessutom ordnade i bokstavsordning efter hur de börjar, vilket skapar en del intressanta effekter, inser till och med jag.

Något av en programförklaring finns på en vänstersida strax efter mitten av boken:

Jag skriver små onda dikter
fyllda av längtan och olycka.

Det är lika utlämnande och sorgligt som tidigare, men kanske på ett lite mindre gränslöst sätt, vilket gör att jag kan ta det mer på allvar. Men till att verkligen uppskatta Julén når jag inte.

298. Ola Julén: Orissa

Ola Julén gav ut denna enda diktsamling under sitt liv. Nu har den blivit aktuell genom en nyutgåva, som ackompanjeras av en samling till, bestående av ett efterlämnat manus.

"Inte många har gått till litteraturhistorien med så få ord", inleds det nyskrivna förordet, och det kan man skriva under på. Det är en mening på varje sida, någon gång två, men aldrig mer än två rader, och det är bara text på högersidorna. Förmodligen ska man läsa det här långsammare och mer eftertänksamt än jag har gjort nu, och då är det möjligt att det blir bättre än jag inser. Recensenterna verkar tycka att det är självutlämnande och hjärtskärande, och om man tar det på orden är det så. Men det är korta, enkla meningar, som språkligt inte alls sticker ut åt något håll. Är det originellt är det just för att det är så enastående ooriginellt i formen. Jag får nog öva en del till på att läsa poesi.

Orissa är ett äldre namn på den indiska delstat som numera heter Odisha. Ett par gånger nämns Indien, men annars jag har svårt att se var anknytningen finns.