Genom min nu flerstädes omnämnda kurs fick jag anledning att läsa något i genren "psykologisk thriller", till och med, enligt baksidestexten som citerar Aftonbladet: "En gastkramande psykologisk thriller". Det innebär alltså att det inte är en traditionell deckare där brottet inträffar tidigt och utreds av en detektiv, utan att vi får följa en huvudperson som vi förstår har varit med om något hemskt, men det dröjer innan vi får veta vad. Det gör att det är svårt att berätta något om handlingen utan att förstöra läsningen (klicka på länken bara om du aldrig har tänkt läsa denna bok och vill ha ett exempel på hur man inte ska blogga) för någon annan. Berättelsen har åtminstone tre tidsplan, huvudpersonen Justines barndom, en relativt nära dåtid och en ramberättelse i nutid. Innan man förstår det och att inte alla personer medverkar i alla de tre tiderna är det inte alldeles lätt att orientera sig och även då är det lätt att tappa bort sig eftersom man inte vet vad som är viktigt och inte.
(Nu verkar det som om jag har lite svårt att läsa annat än linjärt berättade enkla historier om en enda huvudperson, och så är det nog inte. Möjligen drabbades jag av den här boken vid fel tid eller med för kort tid till förfogande.)
Den onda styvmodern, den inspärrade prinsessan och den vackre prinsen är knappast ens maskerade sagoinslag som gör att jag har lite svårt att ta det hela på allvar. Jag tycker tyvärr inte heller att det blir så gastkramande, men den sista fjärdedelen av boken, när man börjar förstå vad som har hänt i den nära dåtiden som påverkar nutiden, då blir det ganska spännande ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar