Den här första delen i en tänkt serie, där just nu andra delen också finns ute, utspelar sig på det Österlen som finns året om, inte bara från konstrundan vid påsk och fram till sommarlovets slut. Här är det mörkt och dimmigt och lerigt under en höst som inte bjuder på mycket av skönhet.
Maria Larsdotter kommer flyttande från Umeå och ska bli kommissarie vid Ystadspolisen. Man kunde tro att den redan är inmutad av Wallander, men där finns i stället en företrädare vid namn Danielsson, som ska lämna över till henne. Maria har ett förflutet på Österlen och flyttar in i ett hus som varit sommarhus på senare år. I närheten finns hennes mormor och morfar, och hennes situation, att alla egentligen vet vem hon är, fast hon inte känner någon, skapar vissa förutsättningar som utnyttjas väl. I korta återblickar förstår vi också att det finns något traumatiskt i Marias uppväxt, som hon inte fullt ut har bearbetat.
Själva kriminalintrigen utgår från ett skelettfynd på en gård i närheten av Marias bostad. Vem det är och hur kvarlevorna har hamnat där är okänt, och det kräver förstås sina ansträngningar av Maria och kolleger. Så småningom visar det sig möjligen också finnas annan brottslighet att ta hand om.
Johanna Ginstmark har tidigare skrivit manus för TV och det är inte utan att det märks. Det är korta kapitel, ofta med cliffhangers, och det är mycket bildmässigt. Om jag ska vara kritisk handlar det om att det är föga originellt med en yngre kvinna som återvänder till sin barndomstrakt och får utreda något som hände för länge sedan, men som fortfarande spelar roll för människor som finns kvar. Det ska inte förta intrycket att det här är kompetent utfört och går att lyssna på med behållning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar